Leva Med Migrän

Första besöket blev väldigt konstigt. Tycker det känns väldigt knepigt att sitta och sammanfatta mitt liv och hur jag mår för en människa jag aldrig träffat. Jag fick dessutom ingen bra känsla kring den här psykologen, och det visade sig vara befogat...

 

I förra veckan hade jag ett besök som jag fick avboka på grund av migrän. Senare samma dag ringde psykologen och frågade om jag ville ha en återbudstid en timme senare. Humöret är ju inte på topp en dag med migrän så jag förklarade (knappt vänligt, men bestämt) att så fungerar det inte med migrän. Vi har dessutom ingående diskuterat anfallens frekvens, omfattning och stressen och det dåliga samvetet kring att ofta behöva avboka saker på grund av migrän. Bad om att få en ny tid kommande vecka och trodde därmed saken var ur världen och att han förstått.

 

Men icke, en dag senare ringde psykologen och erbjöd mig tid samma dag. Jag undrade om han mindes samtalet vi haft dagen innan?! Jodå, det gjorde han, men han tänkte att "jag kunde kanske komma fast jag hade migrän". Det jag tänkte då går inte att skriva här ; )

 

Nu är jag väldigt kluven. Vilka krav kan jag som patient egentligen ställa på en psykolog? Ska jag finna mig i viss dumhet och bara koncentrera mig på de olika strategierna som hör till terapin? Är det acceptabelt att psykologen stressar mig kring min frånvaro och indirekt gör att jag mår sämre? Eftersom jag har migränanfall ofta kommer säkerligen fler besök att behöva ändras. Kan jag säga att jag inte tycker att det fungerar och att jag vill ha en annan psykolog? Är jag gnällig om jag vill ha någon annan?

Har i alla fall bestämt mig för att ge det en chans till och se hur det känns efter nästa besök. Jag förstår självklart att allt inte kan anpassas efter mig och att min frånvaro är irriterande, men detta är rejält tanklöst agerande från psykologens sida. Frågan är hur mycket dumhet man ska acceptera?!